Skidor, skIdor, skidor.

A fick, efter att han var ute och åkte skidor med en kompis, för sig att jag inte alls kan gå tjejvasan på vallfria skidor. Det kan jag väl, tycker jag. Klart att det går. Men han insisterade och igår åkte vi och köpte ett par nya. Plus ett vallakit. 

Så i gårkväll fick Gunde via youtube lära mig att valla.

 

Idag åkte jag iväg till Ågesta så fort alla kommit ur huset. Fästet var ju sådär. Måste jobba lite med det ikväll igen tänker jag. Men glidet. Vilket glid! Nog för att jag tyckte det var kul att åka skidor innan. Men hur kul vart det inte nu då när man knappt behöver anstränga sig. Trött blev jag ju, såklart. Men på ett helt annat sätt än tidigare. Med detta glid får man ju oxå chansen att återhämta sig en aning i nerförsbackar och liknande. Så kul! Jag börjar förstå att folk kan nörda in sig på sånt här. Två varv vart det idag.  17km. Och jag var så sjukt trött efteråt.

 

Tre mil känns långt borta. Jag har aldrig varit så sugen på Kvikk Lunsj som under detta pass. Så det följer definitivt med nästa gång i fickan! Då kanske jag till och med orkar ett varv till! Spännande. Synd att telefonen inte klarade kylan det är så tråkigt att inte kunna veta exakt hur långt man kört. Och lite känner jag så att finns det inte registrerat på runkeeper så är det ogjort. 

Till nästa gång: bättre fästvalla, Kvikk Lunsj och fullt laddat batteri. Daggens tills till mig själv!