Ja, första augusti idag vilket betyder att jag börjar jobba om bara två veckor. Paniken smyger sig på när jag tänker på det. Tiden har gått alldeles för fort och jag är inte alls beredd. Den här sommaren som skulle bli så mysig, lugn och skön, den är slut och jag väntar fortfarande på att den ska börja.
Aimar ska vara hemma till december med Varg. Det känns hundra gånget bättre än att lämna honom på dagis. Min lilla skatt han är så liten ännu men har vuxit så mycket under denna sommar. Det går inte en dag utan att han lär sig något nytt. Och nu känns det som att allt är över. Jag kommer missa allt!
Det ska bli otroligt kul att börja jobba igen. Att få lite tid för sig själv kanske. Men det är åtta timmar om dagen. Fy det är alldeles för länge! Jag vill inte missa någonting! Jag vill vara där alltid!
Idag flyger vi hem från Kanada och kommer sitta på varandra i nästan två dagar. Det är bara att njuta den sista tiden.
