Hiss.

Ja en hiss det är precis vad jag (och Vargen) har saknat. Tidigare när man var ute med honom i vagnen och han somnade var man tvungen att väcka honom (inte för att jag försökte, men han vaknade alltid när man lyfte upp honom) för att komma upp i lägenheten. Jättejobbigt då han blev gnällig och trött av att aldrig få sova klart. Men nu! Äntligen! Så bra det är med hiss. Han somnar och jag kör bara upp honom i lägenheten och ut honom på balkongen. Så grymt. Han får sova klart och bli en glad och go bebis och jag kan som nu, äta lunch plocka ur diskmaskinen och njuta av lite egentid. Jo då. Än så länge trivs vi. Hur bra som helst!